När du ska planera är det ju mycket du tänker kring det du gör, men som du kanske inte skriver. I synnerhet om du är rutinerad i planeringsarbetet. Det du kommer att få här mitt sätt att planera för en aktivitet som jag ska använda i verkligheten dvs för att genomföra på förskolan.
När jag planerar vill jag att det ska vara kort och hela min planering får bara omfatta en sida. Jag ska berätta lite senare varför jag gör så. Om din planering är för att du ska visa upp din planering för en lärare eller en handledare på din förskola ska du vara noga med att också skriva hur du tänker och varför du tänker som du gjort. Så tänker du visa upp din planering för bedömning var noga med att få med dina tankar kring processen. Ska din planeirng vara kort och koncis och något för dig själv samt som du vill kunna använda om och om igen kan du kika på det jag gör här.
Att starta planeringen
Anledningen till varför jag ska planera för en aktivitet kan ju vara olika. Det kan vara att jag ser att barngruppen skulle behöva träna på det som jag noterat i en observation av gruppen. Det kan vara så att jag har fått i uppgift att planera någon aktivitet inom ett visst område eller så kan det helt enkelt vara ser att barnen visar stort intresse inför en sak eller händelse. Ytterligare en sak kan vara att jag läst läroplanen och vill göra en aktivitet som tar upp något från läroplanen. Processen är densamma med starten lite olika. I mitt fall utgår jag från något jag har sett i en observation t.ex att barnen har en lite klumpig finmotorik och därför behöver få mer övning kring detta.
Steg ett i min planering är att jag tar fram ett dokument där jag skriver in följande punkter
- Mål och syfte (med aktiviteten)
- Koppling till (aktuell) läroplan
- Val av aktivitet
- Planering och genomförande
- Utvärdering
- Dokumentation
Mål och syfte
Mål och syfte kan vara olika saker. Ett mål är oftast något du vill uppnå långsiktigt men som du också kan mäta. På denna nivån kan du nöja dig med att bara skriva mål och syfte samt beskriva ditt syfte dvs varför du gör aktiviteten. För en pedagog är syftet alltid något lärande eller utveckling du vill uppnå. Ditt egna personliga syfte kan t.ex. vara att visa att du kan planera, men här är syftet alltså det du avser att barnen ska utveckla med hjälp av din aktivitet. Det långsiktiga målet med min aktivitet är att de ska ha en så god finmotorik så att de senare ska ha en förmåga att när de börjar i skolan ska kunna forma eller rita av det de ser t.ex. bokstäver.
Jag har alltså noterat att jag har barn som behöver träna sin finmotorik så mitt syfte med min aktivitet är då att träna barnens finmotorik. Det kan jag göra på många olika sätt och vad som kan vara lämpligt beror på barnens ålder, hur stor grupp jag har, vad barnen visar intresse för, hur lång tid jag har på mig, om det finns några andra hänsyn jag behöver göra t.ex. ett barn med någon funktionsvariation samt vilket material jag behöver och kan använda mig av.
Koppling till läroplanen
Ibland säger vi att vi knyter eller kopplar vår aktivitet till läroplanen. Då menar vi att vi tittar på vad läroplanen säger om just finmotorik. Om du tar en snabb titt i läroplanen står det inget direkt om just finmotorik, men jag väljer det citat som jag tycker ligger närmast det jag avser att göra:
motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
Förskolans läroplan Lpfö18
Genom att knyta till läroplanen visar jag att jag förstår att jag jobbar utifrån en läroplan. Jag gör det inte bara för att roa (även om det är kul)
Vad är finmotorik? Så här långt in i utbildningen tror jag att du har koll på barnens motoriska utveckling, men tar upp det lite snabbt ändå. Motoriken utvecklas uppifrån och ner och inifrån och ut. Det lilla barnet lyfter först sitt huvud och sist kan de styra dina ben och tår. Först kan de röra armarna och sist hantera fingrarna.
Hur kan jag träna barnens finmotorik? Allt klippande, ritande och målande tränar finmotorik, men i olika hög grad beroende på svårigheten i uppgiften. Andra aktiviteter som tränar finmotorik är t.ex. att pärla där barnet jobbar med små enheter. Knyta skor, göra rosetter, knäppa knappar är andra exempel på aktiviteter som tränar finmotoriken.
Val av aktivitet
Vad behöver jag tänka på i val av aktivitet? Ganska mycket faktiskt. Jag ska ju kunna hantera den grupp jag har tänkt träna. Min aktivitet får inte vara för lätt och heller inte för svår, utan det gäller att hitta ”lagom”, vilket inte alltid är det lättaste. Även om jag t.ex. har en jämn grupp bestående av t.ex fem barn, alla på tre år så kommer det oftast ändå att vara olika färdigheter. Jag brukar rekommendera att du t.ex utgår från vad barn i allmänhet kan när de är tre år och sedan lägger till en övning som är lättare och en som är svårare. Dessa lägger du till först om du ser att ett barn har för svårt med övningen eller om du har barn som tycker att utmaningen är för lätt. Du lägger alltså inte till den förrän du ser om det kommer att behövas. Det blir alltså din lilla reservplan.
Du behöver också försäkra dig om att ni har det material som behövs för övningen
Mitt val av aktivitet är en av mina favoritövningar. Barnen ska få måla ett självporträtt. Alternativt kan man låta barnen måla av varandra. De ska använda kritor i valfria färger och använda ett lite tjockare vitt kartongpapper. Viktigt information man får här är om barnens kroppsuppfattning samt hur barnen håller kritorna samt hur många små detaljer de kan avbilda och sätta på plats. Övningen passar alla barn eftersom de kan utforma bilden på det sätt som de uppfattar sig. Ett åringen kommer att veva med hela armen för att göra huvud, men med stigande ålder kommer fler och fler detaljer att föras. Fem barn kan vara en lämplig gruppstorlek då övningen inte kräver vatten.
Övningen tränar finmotorik på olika nivåer. Porträtten kan man sedan använda vidare i annan undervisning och t.ex. ta upp olikheter och respekt och så vidare. Övningen i sig kan också kombineras med färglära. Alla aktivitet tränar oftast flera olika saker, men jag tar upp det som är mitt huvudsyfte med aktiviteten.
Planering och genomförande
Jag har ett mål och syfte och en aktivitet som jag också kopplat till läroplanen. Nu är det dags att planera. Ju tydligare jag gör min plan ju lättare blir mitt genomförande. Tänk dock på att det alltid kan hända saker när man jobbar med barn så allting kommer inte att bli som man har tänkt :). Bra att tänka på i planeringen;
- Antal barn i gruppen?
- Har jag några barn som jag måste ta särskild hänsyn till?
- När ska det göras – hur lång tid tar min aktivitet?
- Hur gamla är barnen?
- Vad behöver jag för material? Finns allt hemma eller måste jag beställa?
- Hur ska jag introducera min aktivitet för barnen?
- Hur ska jag avsluta aktiviteten?
- Hur ska jag göra dokumentera och utvärdera min aktivitet?
Om jag gjort en bra plan, genomför jag enligt min plan.
Utvärdering
Utvärderingen är ju en slags självutvärdering om hur väl den planerade aktiviteten har genomförts och inte bara om att barnen tyckte det var roligt eller inte. Viktig info kan vara hur lätt/svår barnen tyckte att den var. Det kan vara bra att alltid ställa samma frågor i sin utvärdering så får man över tid mer att jämföra med. Tre frågor jag alltid har med i min utvärdering är om vad som gick bra, vad som gick mindre bra och hur jag ska tänka till nästa gång.
Syftet med att man gör en utvärdering är en slags inbyggd kvalitetsarbete där man kontinuerligt tänker över sina insatser och därmed kan justera till nästa gång – varje gång lite bättre.
När jag har genomfört min aktivitet vet jag ju också hur det har gått.
Dokumentation
Många blivande barnskötare vet att de ska dokumentera men vet inte varför och hur de ska dokumentera. Kanske är det så för att själva dokumentationsarbetet ofta ligger på förskoleläraren? Om jag skulle vara förskolelärare på din förskola skulle jag vilja att alla barnskötare vet varför och hur de ska dokumentera. För om man vet varför så kommer man också att göra det, tror i alla fall jag.
Vad är en dokumentation? Egentligen tycker jag att hela planeringen dvs allt jag skrivit på denna sidan tillhör dokumentationen, men oftast dokumenterar man processen och resultatet av den med hjälp av bilder och ev några anteckningar om det som direkt varit något som man behöver komma ihåg.
Dokumentationen hör starkt ihop med det utvecklingssamtal förskolan ska ha med barnens föräldrar. Två gånger om året brukar förskolorna ha föräldrasamtal/utvecklingssamtal. Upplägget för detta kan variera ganska mycket mellan olika förskolor.
Så här säger läroplanen om utvecklingssamtalen
Förskollärare ska ansvara för att
utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.
Förskolans Läroplan Lpfö18, kap 2.4
I utvecklingssamtalen förs ett samtal mellan föräldrar och personal om både barnets trivsel och utveckling. Om det finns problem så kan samtalet också handla om hur detta kan lösas. Ibland är barnen med på samtalet.
All dokumentation förskolan har om barnet visas då för föräldrarna och då är det naturligtvis bra om man har mycket dokumenterat material som man kan delge föräldrarna. Ett foto kan kanske ensam inte säga något, men tillsammans med många dokumentationer kan man kanske till och med dra viktiga slutsatser. Om det finns några problem är samarbetet mellan förskolan, barnet och föräldrarna extra viktigt.
Förskolelärare är den som är ansvarig för utvecklingssamtalen, men förskoleläraren kan delegera detta till en barnskötare på förskolan. Som barnskötare har du dock rätt att säga nej, utan att det ska misskreditera dig, eftersom det inte ingår i dina arbetsuppgifter. I praktiken är det ofta att den som har haft mest kontakt med barnet/föräldrarna också är den som genomför utvecklingssamtalet
I nästa avsnitt kommer vi att titta på kursen Skapande Verksamhet. Denna kurs har oftast viktiga planeringsuppdrag som du får jobba med. Där har du då också nytta av det som skrivits här.